emmali

Ditt namn står ifyllt på ett paper i mitt rum.
Jag har fyllt i med samma penna det flera ggr. det känns patetiskt.
att vi inte pratar längre känns så fel. vad var det som hände ?
var det mitt fel elr ditt ? var det bådas?
jag antar att det var mitt.
eftersom allt som händer , allting , var mitt fel.

jag var lycklig. men jag visste inte att du kunde trycka ner lyckan i en låda och kasta bort den.
att plötsligt vara ointressant känns hemskt.
jag trevar inte efter dej.
det känns bara respektlöst.
jag ångrar allt , precis allt som hände.


over n' out.